Fäst Vid Dig

Jag kan icke förstå vad dessa små kryp har för syfte i det ekologiska systemet att göra, ett kretslopp i naturen, där lagen om överlevnad är "att äta eller att ätas". Det som jag syftar på är något som jag verkligen avskyr och det är fästingar. Du som läser detta och har själv husdjur förstår säkerligen denna eviga kamp om att förinta dessa små jävla parasiter som dricker våra kära vänners blod och även ibland vårt eget.

Idag upptäckte jag ännu en gång att min hund hade fått två besökare inborrade i huden på honom. Två stycken på samma gång och dom små äckliga "djuren" hade valt en plats på min hunds kropp där pälsen är tunn och det var i ljumsken eller om jag nu ska vara extra tydlig, nära hans snopp. På med läsglasögonen och med pincetten i högsta hugg, tog jag på mig rollen som mördare. Dom jävlarna skall möta döden, var den enda tanke jag hade i min skalle.

Kampen om förintelsen av dessa tvillingparasiter blev plågsam för min hund. Han blev sprallig i hela sin kropp och fann det hela obehagligt. Jag fick fel grepp om fästing nummer ett och äcklets kropp blev mosad. På det igen i att mörda fästing nummer två. Vad händer? Jo, samma sak... Suck! Jag fick alltså gräva något försiktigt i såren på min hunds hud efter fästingarnas huvud. Jag lyckades och sedan tvättades såren med jodopax.

Jag har tidigare i livet haft en annan hund, det var en blandras av rottweiler, schäfer och labrador. Alltså betydligt mer päls, som innebar att det var svårare att upptäcka alla fästingar. Därför köpte jag alltid inför sommaren ett medel som heter frontline. Detta medel är svårt att applicera på en hund med kort päls, det vill säga på min nuvarande hund, en dobermann. Tycker samtidigt inte om att sätta och lägga en massa "gift" på min kära väns hud.

Därför vill jag här och nu ställa en fråga till dig som läser detta, om tips och goda råd. Jag har hört talas om ett sorts halsband som man sätter runt hundens hals. Är detta verkligen effektivt? Hur länge är halsbandet verkningsfullt? Är det dyrt? Skriv vad du tycker verkar vettigt, alla tips är välkomna!
Jag är så fäst vid min kära Lilleman
och de där otäcka fästingarna skall inte fästa sig vid honom.

Förebild / Image / Musik

Varför göra allt för att passa in, när man är skapt för att sticka ut. Att vara annorlunda är att vara speciell och då är man unik.
 
När jag var 14 år kom min fyra år äldre bror hem med den ena efter den andra LP-skivan och det var oundvikligt att höra vad det var han spelade för musik på sitt rum på sin grammofonspelare. Han väckte min nyfikenhet och jag fick komma in på hans rum och lyssna. Han spelade Deep Purple, Alice Cooper, Led Zeppelin och många fler grupper och artister och jag satt troget fastklistrad och lyssnade tålmodigt. Men en av alla, så fastnade jag för en speciell, för mig ett musikalisk underverk, David Bowie.
Det var inte bara musiken som trollband mig, utan även hans image. Detta var som om en helt ny dörr öppnades i min så unga värld. Min stora passion för David Bowie inspirerade mig och jag sminkade mig så som han var sminkad på albumet Aladdin Sane och min mamma fotograferade mitt ansikte och fotot har jag fortfarande kvar som ett kärt minne.
När min dotter Robin var 14 år presenterade hon en artist för mig och än en gång öppnades en ny dörr i min värld och en ny passion skapades. Musiken, texterna och hans groteska sätt att framföra sina budskap tilltalade mig, han blev för mig,
"den mörka poeten", Marilyn Manson.
Vårt gemensamma musikaliska intresse blev som en sammansvetsad upptäcktsresa i tillvaron där vi tillsammans lyssnade på musiken och även tolkade hans texter och delgav varandras åsikter. Vi till och med införde en dag i veckan som vi båda kallade för "metal-dagen" och det var vanligtvis på söndagarna som vi spenderade med att i lugn och ro lyssna och även ibland titta på youtube-klipp på Marilyn Manson.
 
När min dotter var 16 år fick hon genom en kompis tips om att Marilyn Manson skulle komma till Sverige och uppträda på Malmö Arena. Hon blev som eld och lågor och jag gjorde en förhandsbeställning på biljetter till konserten som skulle äga rum den 6 november 2009. Varje dag räknades... och både min dotter och jag var förväntansfulla. Men så kom chockbeskedet cirka en månad innan konserten skulle äga rum. Den blev inställd! Marilyn Manson hade blivit sjuk och min dotter föll samman i tårar... och jag blev så klart något besviken, för vi hade verkligen sett fram emot att uppleva detta tillsammans, att se och höra Marilyn Manson live.
Min dotters dröm om att få uppleva Marilyn Manson live, gick i uppfyllelse sommaren 2012 i Göteborg på Metal Town. När hon återvände hem efter sitt äventyr och vi träffades visade hon filmklipp ifrån konserten som hon hade filmat med sin mobil. Hon var uppspelt och det liksom lyste i ögonen på henne av glädje. Att bara få betrakta hennes "min dröm har gått i uppfyllelse och jag har sett HAN", var för mig en glädje i sig. Jag var helt enkelt glad för hennes skull.
Att Marilyn Manson och David Bowie även är vänner privat är ju ett kul sammanträffande.
David Bowie och Marilyn Manson har inte bara vänskapen och att dom är musikaliska personligheter gemensamt. Vid ett tillfälle upptäckte jag att i albummet Aladdin Sane med David Bowie och albumet Mechanical Animals med Marilyn Manson fanns en stor likhet i deras image.
Man får kanske uppfattningen om att jag endast lyssnar på David Bowie och Marilyn Manson, men jag har ett stort perspektiv när det gäller musik. För att ge er några exempel när det gäller svenska musikaliska artister, lyssnar jag gärna på Eric Gadd, Roxette, ABBA och tro det eller ej, men även på Darin. Utländska artister har jag många favoriter, bland annat, Justin Timberlake, Michael Jackson, Beatles och så ett par som kanske inte de flesta känner till, som till exempel, Heart, Poison och Giant.
Att lyssna på musik är som att få en smekning rent själsligt, som kan ge en, ett inre lugn och känna glädje, men även sätta igång en tanke som inspirerar, som ger en energi och skapar nya krafter både för kropp och själ. Att uppleva musiken live och gå på konserter är ett äventyr i sig, då är alla ens sinnen påkopplade. Skulle jag av någon anledning känna lusten att gå på någon konsert, så skulle jag vilja uppleva dessa artister...
De artister som jag har sett live, som är för många år sedan, men som var en fantastisk upplevelse, är bland annat, Deep Purple, Toto, Status Quo och Doktor Hook.
Det vackraste musikaliska instrument jag kan lyssna till är tvärflöjt, jag får gåshud. Men att lyssna på dragspel, då vill jag helst ha öronproppar och springer gärna och gömmer mig. Musik som absolut inte tilltalar mig är Svensk Dansbandsmusik. Jag tycker att alla låtar, oavsett vem som framför sången och musiken så tycker jag att allt låter enformigt och lika, ingen variation alls. Amerikansk Country är plågsamt för mina öron, det låter så gnälligt. Men det är ju vad jag tycker!

Igår, Idag Och I Morgon

Här i denna kommun som jag bor i anordnas varje år något som kallas "Lommadagarna". Det är flera år sedan som jag var på den här tillställningen. Men i år tyckte jag att det var dags att bege mig in i vimlet av oväsen och i folkmassan. Jag frågade min mamma om hon hade lust att följa med och det hade hon, samt att min pojkvän frågade en god vän till oss om han också hade lust att vara med på ett hörn. Vi fyra i åldersgruppen mellan 82 år och 51 år förenades i detta årliga evenemang.
 
Vädret var väl sådär, lite regnstänk, men solen visade sig lite i mellan åt. Som så många redan vet, så har jag svårt för stora sociala sammanträffande. Men jag ger ju aldrig upp att prova, gång på gång i förhoppning om att det ska gå lättare för varje gång. Tidigare har väl detta årliga jippot varit i lagom dos, men jag upptäckte väldigt snabbt att detta har nog vuxit till sig allt eftersom åren har gått. Fy fan (rent ut sagt), vad mycket folk. Hela hamntorget täcktes av folk som om jag hade hamnat i en myrstack. Mitt fokus la jag direkt på att koncentrera mig på min gamla mamma och då kändes det lite bättre.
 
Just nu kan jag inte minnas hur länge vi vandrade runt där, det blir gärna så, att jag liksom tappar tidsuppfattningen. Vi gick även in på biblioteket, för jag fick för mig att där var det nog lugnare. Men ack nej, fullt med folk och någon pratade i en mikrofon och jag fattade ingenting. Men vi hittade en liten lugn hörna där vi satte oss i var sin stol och tittade ut mot hamnen. Då kände jag hur huvudvärken började växa inne i huvudet på mig. Det brukar bli så när jag efter att ha varit spänd och sedan slappnar av, då kommer huvudvärken.
 
Ut igen, ut i havet av människor. Jag och min mamma beslöt oss för att lämna stället och bege oss gående hem till mitt hem. Pojkvännen med den goda vännen stannade. Suck! Bara att skriva om detta, gör att jag känner mig matt i kroppen. Väl hemma i min trygga borg välkomnade min stora hund mig och min mamma i dörröppningen med en glad dansuppvisningen. Vi kopplade av med var sin kopp cappuccino och vi åt kex till.
 
Senare dök min pojkvän upp. Han gick ut med min hund och när dom återvände, cyklade pojkvännen iväg och köpte pizza. Strax innan klockan 18 följde jag min kära mamma till busshållplatsen här i närheten och vinkade av henne när hon återvände hemåt till sitt. Nu sitter jag här och har vansinnigt ont i både nacke och huvud. Inget kul alls. Var det värt det? Trots skallebank och att nacken känns som krossat glas, så tycker jag ändå att det hela var värt det. Hade jag mått bättre av att hålla mig hemma? Nja, kanske det, rent fysiskt. Men jag vill utmana mina psykiska gränser och se hur långt jag kan driva mig själv. Sån är jag!

I Mitt Hjärta Du Bor

Ett gråtande hjärta
och en kropp full av smärta.
Där vid vägkanten du stod
och du fattade ditt mod.
En hemsk tanke dig slog.
Du önskade att döden dig tog.
Men det var bara i din fantasi du dog.
För dina läppar mot världen log.
Med piller, rakblad och en knuten snara.
Ditt liv svävar i stor fara.
Känsla av hjälplöshet och från mina ögon tårar föll.
Minnet av när jag, dig i min famn höll.
Dina händer var lekfulla och så små.
Dina pigga ögon likt himlen var blå
och alla motgångar var så få.
Men du kan nog mig aldrig lova
att jag om natten kan lugnt sova.
Men jag vet att din kärlek är oändligt stor
för du älskar mig som är din trygga mor.
Denna dikt skrev jag om och till min älskade dotter Robin efter hennes senaste suicidförsök,
som ägde rum för två veckor sedan.
Hon mår fortfarande mycket dåligt och är inlagd och får vård och omsorg.

Hundliv


En Tanke Slog Mig

Vaknade redan vid klockan fem i morse och i princip tvingade jag mig att ligga kvar. När jag hade kämpat i cirka en timme med att försöka somna om, gav jag upp. Hela mitt inre var i kaos, smärtan bara växte och växte och min puls ökade och hjärtat slog så hårt i min bröstkorg, att jag greps av panik.
 
Tro inte att detta är en tillfällighet, för nästan varje morgon vaknar jag med ångest. Men vissa dygn är värre än de flesta andra, som denna morgonen. Som vanligt stiger jag ur min bädd och klär på mig mina kläder och kokar vatten till en kopp cappuccino och sätter igång min laptop. Jag distraherar mig själv genom att försöka fokusera på något annat, läsa e-post och svara på mina vänners budskap.
 
Mitt i allt, så slog mig en tanke och plötsligt fick jag svaret på mitt fasansfulla uppvaknande på detta dygns tidiga morgontimme. Okej, detta är löjligt, men tyvärr så fungerar min kropp och själ så här.
 
Att ha diagnos kronisk ångest innebär oftast att yttre saker och ting och kommande händelser kan få mig att reagera med kraftfull ångest, förväntansångest. Jag har ju även agorafobi, som innebär att jag känner mig endast trygg i mitt egna hem. Att ge sig in i olika sociala sammanhang ger resultatet att jag får ångest.
 
Alltså, all denna smärta i mitt uppvaknande beror på att under nattsömnen har jag antagligen bearbetat alla mina intryck i form av olika drömmar, mardrömmar och förberett hela mitt inre på att jag nu på lördag ska bege mig in i ett socialt sammanhang. Visst kan jag låta bli och stanna hemma. Men jag är av den sorten att jag vill inte fly. Jag vill ge mig själv en ärlig chans att försöka och blir det "pannkaka" av det hela, får jag väl avbryta och ge mig hem till min trygga borg. Min förstående pojkvän kommer givetvis att vara vid min sida och stötta mig, det gör han alltid.
Men tyvärr, så hjälper det inte alltid.
Man ska alltid hoppas på det bästa och vara beredd på det värsta!

En Helt Vanlig Dag... Fast Inte På Lördag

Idag cyklade jag och min kära pojkvän ner till biblioteket för att scanna lite foto och skriva ut en del dokument. Min allt-i-ett skrivare gick sönder för längesedan, därav att man får fara iväg till biblioteket när man behöver skriva ut nåt eller scanna. Men min tanke är att så småningom skaffa en ny allt-i-ett skrivare, men då vill jag köpa en sån där som man kan scanna diabilder i också. Men det blir en senare fråga när plånboken tillåter det. När vi var klara med vår uppgift upptäckte vi att biblioteket delade ut gratisbiljetter inför visning av Eurovison Song Contest på storbildvisning på biblioteket nu på lördag den 18 maj. Vi fick biljetter nummer 13 och 14. Men det finns plats för ca 60 besökare när dom har filmvisningar. Så vi får väl se hur många det blir som kommer på lördag. Jag tycker att det ska bli en kul upplevelse.... jag som aldrig tittar på TV.

Filmtajm

Musiken är så passande till den här filmen om min kära Lilleman.

Utgivna Böcker Av Dénis Lindbohm

  • 1969: Mörkret över MalmöBokförlaget Scania
  • 1970: Mörkrets fåraGrafiska Förlaget
  • 1971: Jagets eldSökarens Förlag
  • 1973: Soldat från JordenLindfors Förlag
  • 1975: StjärnpestenBokförlaget Regal
  • 1975: Eden utan AdamBokförlaget Regal
  • 1975: Flygande giftLindqvist Förlag
  • 1978: StjärnvargenGrafiska Förlaget
  • 1978: Domens stjärnorDelta Förlag
  • 1979: Den gyllene randenSFSF Förlag
  • 1979: Alvar Appeltoffs minnesskriftSFSF Förlag
  • 1979: RegressionSFSF Förlag
  • 1979: Nattens lösenBokförlaget Plus
  • 1980: Frostens barnDelta Förlag
  • 1980: BevingarenBokád Bokförlag
  • 1980: Solens vargarJörgen Lindells Förlag
  • 1980: A-ettJörgen Lindells Förlag
  • 1982: Eko över bronPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1982: Edens nyckelDelta Förlag
  • 1983: Eldens barnPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1983: NattsidanPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1983: Domens rötterDelta Förlag
  • 1983: Gaias barnPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1984: Spegel-speletPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1984: Allt har sin tidDelta Förlag
  • 1984: Vägens förra slutPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1984: Glömda gudars vägPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1985: Blå TornetDelta Förlag
  • 1985: Vatten över huvud tagetPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1985: Siaren som soverPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1986: Vägen bortom LövestadPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1986: Domedagens skymningLaissez faire produktion
  • 1986: Evig exilDelta Förlag
  • 1986: Jagets eldPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1987: Droppar av dis och eldPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1987: VärldsförvistDelta Förlag
  • 1987: TrollmaktPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1987: Dockan från FormalhautDelta Förlag
  • 1988: Det kom en orm till EdenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1988: Pentagram-Maktens portalPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1989: Skuggor över ElysionPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1989: Spegelns tredje sidaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1990: Blod på solenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1990: Den magiska gåvanPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1991: Där blott andar vandrarPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1991: StjärnbollenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1992: Ljuset är själens färgPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1992: Den trolska världenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1993: Magins systemPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1993: Vägen som mörkret belystePsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1994: Fången är den fries drömPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1994: Bortom barriärenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1995: Gudarnas lekstugaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1995: Pentagram-maktens portalPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1996: Vi som är svärmenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1996: Möten med makternaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1997: Magins programPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1997: Legenden av stoft och stjärnorPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1998: Genom det inres portPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1998: MagiReplik Bokförlag
  • 1998: Drömmens dimensionPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1999: Makten som skapar och förgörPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1999: De oföddaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2000: BevingarenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2000: Vid stjärnhjulets randPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2001: Eko över bronPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2001: Vägen genom pentagramPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2002: Makten som botarPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2002: Magins problemPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2003: Väktarna vid världens randPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2003: Vi möttes i BabylonPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2004: Pentagrams andra sidaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2004: Den inre väktarenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2005: Världar runt hörnetAleph Bokförlag
  • 2005: Kvatur GlonPsi-Cirkelns Bokförlag
©Dénis Lindbohm

Ingenting Och Ändå Allt

Varför göra någonting?
När allt man gör blir ingenting.
För ingen bryr sig ändå, om mina ting.
Jag sitter i ett rum av väntan
och alla i min omgivning har sin förväntan.
Ert eviga tjat, det mig stör.
För jag känner mig bara så skör.
Jag har ingen inpriration och ingen glöd.
Ingen kan ge mig sitt stöd.
För bara jag kan hjälpa mig i denna nöd.
Kom inte och banka på min dörr och säg till.
För jag vill sitta här i min lugna vrå alldeles still.
Du tror jag är tuff.
Men just nu är det en bluff.
Mitt svarta hål är just nu som störst
och ingen eller inget kan ge mig någon tröst.
Min kropp är stel och stram
och jag behöver ingen kram.

Dam I Svart

Under alla år som jag har skapat bilder, har jag provat på olika tekniker. Som den här teckningen är gjord i tusch. Kände väl under skapandets gång att denna sortens teknik var väl inte min starkaste sida i min kreativa resa i konstens värld. Men jag sparade min tuschteckning, som har sin plats i min pärm bland andra verk jag har gjort.

Den Tysta Kampen

När ljuset möter mörkret och natten står vid din dörr.
Du lägger ditt värkande huvud på en kudde som är brännhet.
Tankar blir till otäcka känslor och du vrider din kropp i smärta.
Från vänster till höger i ett evigt snurrande
och ditt lakan skrynklas likt ett ljudlöst dragspel.
Din kropp är utmattad och svag.
Men ditt sinne bakom ditt pannben är kristallklart vaket
och går på högvarv.
Nattens ständiga kamp mellan logik och känsla går i ständig repris.
En taggig boll likt en tistel sitter fast i din strupe
och inga ord blir sagda
och ingen förstår att ångesten blivit din trogna följeslagare. 
 
Den här dikten tillägnas alla dom som kämpar i det tysta
i kampen mot sin psykiska ohälsa.

Miss Everything

Den här teckningen i blyerts som jag skapade i slutet av 1990-talet var tänkt egentligen som ett självporträtt... Syftet och budskapet jag ville gestalta var att ibland känns det som att man "måste" vara allting på samma gång.

En Kort Visit

Då har ännu en månad passerat och en ny påbörjats. Maj månad är min favorit månad på hela årets tolv månader. Naturen vaknar till liv och det påverkar, mig i alla fall, till att känna en nystart, som ger nya krafter. Gårdagen som var Valborgsmässoafton, som ger mig både goda och dåliga minnen, men så är det kanske för de flesta. I mitt fall är minnena så dramatiskt olika, som att likna det hela vid en schackbräda. Men igår skapade jag ytterligare ett gott minne. Min dotter Robin kom hem hit på permission och hennes kära vän Flotow kom också hit. En grabb jag diggar helskarpt! Vi tre tog oss ner till bålet som var nere vid havet. Vi tre tillsammans skapade ett nytt minne, att denna kväll kan man spendera i ett lugnt och harmoniskt sällskap. Min dotter har, tråkigt nog, hemska minnen kring just denna afton. Så för henne var det extra viktigt att bemöta sina inre demoner. Vilket gick hur bra som helst! Flotow begav sig hem till sitt hem på sena kvällstimmen och Robin somnade gott. Idag har Robin och jag tagit det lilla lugna, vi var ute och gick en sväng i den ljumma vårvinden och solen sken på vår vandringsfärd. Det blev en kort permission denna gång och nu i denna stund, som jag sitter här och skriver, är hon på väg tillbaka till behandlingshemmet som har varit hennes hem i ett halvår.
 
Min dotter Robin
AUTOGOY