Naturligt

Jag fullkomligt älskar naturen.
 

Att vistas bland träd och buskar, gör mig helt enkel glad.

 

Man kan kanske tycka att jag blir en aning lite för mycket glad,

sådär småtokigt galen.

 

Skogen ger mig rofylldhet och inbjuder till inspiration och skaparglädje.

 

 Titta vilket fint litet naturligt konstverk jag lämnade efter mig i skogen.
 

Har du skrattat färdigt nu över mina lustigheter?

Slit dig då ifrån din skärm och bege dig ut på vandring i naturen...

 

 ...och gör som jag. Frigör glädjen och känn friheten!

Det Lilla Djuret

Det här lilla monstret har jag varit dagmatte för i ett par dagar.
 
Nej, det är långt ifrån ett monster. Hon är en ganska så blygsam liten tjej som blir
1 år gammal i augusti och hon heter Arwen. Den här underbara lilla varelsen är min dotters katt och min dotter behövde min hjälp, för hon har jobbat som funktionär i Hässleholm på Siestafestivalen.
Jag har besökt Arwen två gånger om dagen och stannat hos henne i ett par timmar åt gången. Hon har fått nytt friskt kallt vatten vid varje visit och jag har fyllt på med torrfoder i matskålen och hon har även fått en portion våtmat. Hennes toalett har rensats och jag har kelat och lekt med henne.
Till en början har hon varit lite skygg och gömt sig under soffan inne i rummet, min dotter bor i en etta. Men när jag har öppnat dörren till den inglasade balkongen har hon gått på upptäcktsfärd och spanat ut.
Arwen är en innekatt och kommer att alltid få vara, för min dotter är rädd om henne. Men hon har funderat på att skaffa sig en sele och ett koppel så man kan gå ut i området som dom bor i. Det är ett härligt område som min dotter bor i tillsammans med Arwen. Mycket grönska och ett lugnt bostadsområde, men tyvärr med en massa gator runt omkring och även en järnväg. Det vore ansvarslöst att släppa ut henne i den miljön på fri fot.
Det har varit rogivande att tillbringa tid tillsammans med Arwen och vi har haft det riktigt trivsamt och mysigt. Jag hjälper gärna min dotter fler gånger med att vara dagmatte. Har själv, för många år sedan varit kattägare och som barn hade vi även katter i vårt hem, så van är jag vid dessa graciösa och vackra varelser.

En Minnesvärd Dag

Idag, för nio år sedan firade min pappa sin 78 årsdag. Det var hans sista födelsedag. Minnena kring just denna datum är många och vissa är extra minnesvärda. Från 1981 till och med sommaren 2005 firade pappa sin födelsedag i sommarstugan på Almåsa. Hans lilla paradis, där han alltid kopplade av ifrån sitt författande och ägnade sig helt och hållet åt att pyssla om trädgården.

 

Under många år av hans födelsedagar brukade han alltid skoja med mig när jag anlände till födelsedagsfirandet, han brukade säga; jaha här kommer du och var har du konjaken och schwarzwaldtårtan? Vid ett av alla dessa tillfällena skrattade jag extra mycket och svarade honom med att säga; jag ska minsann köpa en schwarzwaldtårta till dig nästa år du fyller år, men någon konjak får du icke! Han flinade, så som han alltid kunde göra, lite ironiskt med glimten i ögonen.

 

Ett helt år gick...

...och jag höll mitt löfte! Åh, vad han blev glad och så skojade han såklart som vanligt och sa; detta var den godaste schwarzwaldtårtan jag någonsin har ätit. Efter den födelsedagen sa han aldrig mer något om var jag hade schwarzwaldtårtan när jag kom till Almåsa för att fira hans födelsedag och han frågade inte i heller om var konjaken var någonstans. Ett skämt använder man endast en gång!

Sedan den där dagen på hösten 2005 när min pappa somnade in för sista gången, har han funnits i mina tankar varje dag. Men mina känslor blir förstärkta just denna dagen och alla minnena kring hans födelsedag blir som kristallklara bilder inom mig. Jag saknar honom så innerligt, hans skarpsinnade inlevelseförmåga, hans visdom och hans galna humor.