Upphovsrätten

Sedan ett antal år tillbaka händer det allt som oftast att författare, bokförläggare, journalister, filmskapare och annat folk inom media som tar kontakt med mig med förfrågningar gällande min pappas utgivna böcker. Deras frågor kan vara till exempel om dom har tillåtelse att ge ut något samlingsverk av min pappas böcker, ge ut en andra upplaga av någon bok, översätta böcker bland annat till engelska och låta dessa ges ut globalt, att producera någon film baserad på någon av min pappas böcker och jag får även förfrågningar om jag har manuskript som min pappa har skrivit som aldrig har blivit utgivna, för dom är väldigt intresserade att låta dessa gå i tryck.

 

Enligt fjärde kapitlet, upphovsrättens giltighet 43§ gäller följande: Upphovsrätt till ett verk gäller till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled.

 

Min pappa, Dénis Lindbohm avled den 24 oktober 2005 och han lämnade inte bara efter sig 75 stycken utgivna böcker mellan åren 1969-2005, utan vi anhöriga lämnades med en stor saknad av en man vi uppskattade och älskade. Därför hoppas jag med dessa skrivna ord att ni som tar kontakt med mig och mina anhöriga visar oss hänsyn och respekterar upphovsrätten.


En Stor Man Med Ett Litet Namn

Många jag möter på min vandring tillsammans med min stora hanhund av rasen Dobermann som alltid artigt frågar: Vad heter hunden? Svarar jag alltid lika vänligt tillbaka att hans namn är Lilleman. Ofta händer det att det flesta småler och vissa skrattar åt mitt namnval till en sådan stor och praktfull hund.

Men det finns en rimlig förklaring till mitt val och anledningen är av största ödmjukhet och ett löfte jag lovade en gång i tiden för länge sedan och den jag kan tacka för inspirationen till namnvalet är den här personen...

...och det är min kära pappa! För drygt 9 år sedan besökte jag mina föräldrar i deras sommarstuga på Almåsa. Det var en härligt sommardag och jag tillsammans med min dotter Robin och vår dåvarande hund Viktor av blandraserna Labrador, Schäfer och Rottweiler gjorde en av alla visiter i deras trädgård.

Vid ett av dessa besökstillfällena som jag öppnade den vitmålade grinden och steg in tillsammans med min hund Viktor, vinkade min pappa glatt mot oss där han satt i en av trädgårdsstolarna och så sa han lite ironiskt: Jaså, här kommer du med ditt håriga monster! Jag skrattade och släppte lös Viktor som sprang raka vägen fram till min pappa och jag sa: Ja du, akta dig nu så han inte äter upp dig! Min pappa smekte Viktor lite tafatt över hans huvud och sen sa han med sockersöt stämma: Nej, du är inget monster, du är Lilleman! Jag satte mig i en av de andra stolarna med ett fånigt flin och så sa jag till min pappa: Ska jag ha fler hundar i framtiden och oavsett vilken ras det än må bli, ska den hunden minsann få namnet Lilleman.

 

Sommaren gick mot sitt slut och hösten kom och mina föräldrar flyttade tillbaka till lägenheten i Malmö. Ett par månader gick och min pappa somnade in en tidigt måndagsmorgon för sista gången. Tiden gick...cirka 1½ år. Den där dagen kom, en ljummen vårdag, där jag var tvungen att fatta det svåra beslutet att Viktors tid vid min sida var över. Allt blev tyst och stilla i min tillvaro och saknade var oändligt stor och tomheten ekade i mitt hjärta av djup sorg.

 

Dels av förlusten av min trogna fyrbenta vän, men också saknaden av min pappa!

 

Ett par månader senare beslöt jag mig för att tillföra min lilla familj en ny familjemedlem och jag fann en lämplig ny vän, en Dobermann.

Valet av namnet var redan bestämt!

Att en liten valp fick namnet Lilleman var väl ingen som reagerade på så där i början. Men han växte snabbt och allt eftersom veckorna gick började folk småskratta åt min stora hunds lilla namn.

Men när jag berättar om bakgrunden till varför min stora Dobermann fick sitt namn uppkallat som ett hedersfullt minne efter min pappa, då slutar dom skratta och tycker att det är en kärleksfull omtanke av mig att jag stod fast om mitt löfte jag en gång lovade min pappa.


En Minnesvärd Dag

Idag, för nio år sedan firade min pappa sin 78 årsdag. Det var hans sista födelsedag. Minnena kring just denna datum är många och vissa är extra minnesvärda. Från 1981 till och med sommaren 2005 firade pappa sin födelsedag i sommarstugan på Almåsa. Hans lilla paradis, där han alltid kopplade av ifrån sitt författande och ägnade sig helt och hållet åt att pyssla om trädgården.

 

Under många år av hans födelsedagar brukade han alltid skoja med mig när jag anlände till födelsedagsfirandet, han brukade säga; jaha här kommer du och var har du konjaken och schwarzwaldtårtan? Vid ett av alla dessa tillfällena skrattade jag extra mycket och svarade honom med att säga; jag ska minsann köpa en schwarzwaldtårta till dig nästa år du fyller år, men någon konjak får du icke! Han flinade, så som han alltid kunde göra, lite ironiskt med glimten i ögonen.

 

Ett helt år gick...

...och jag höll mitt löfte! Åh, vad han blev glad och så skojade han såklart som vanligt och sa; detta var den godaste schwarzwaldtårtan jag någonsin har ätit. Efter den födelsedagen sa han aldrig mer något om var jag hade schwarzwaldtårtan när jag kom till Almåsa för att fira hans födelsedag och han frågade inte i heller om var konjaken var någonstans. Ett skämt använder man endast en gång!

Sedan den där dagen på hösten 2005 när min pappa somnade in för sista gången, har han funnits i mina tankar varje dag. Men mina känslor blir förstärkta just denna dagen och alla minnena kring hans födelsedag blir som kristallklara bilder inom mig. Jag saknar honom så innerligt, hans skarpsinnade inlevelseförmåga, hans visdom och hans galna humor.

Det Var En Gång...

...för väldigt längesedan, långt innan jag var född, som den här berättelsen utspelar sig. Det var julafton och året var 1949. Min mamma fick i julgåva en gästbok av sin äldsta lillasyster.
Dagarna gick och det närmade sig nyårsafton. Min mamma som vid den här tiden arbetade som barnflicka/hushållerska hos en familj i Malmö, där familjen skulle fira nyår hos vänner. Därför bestämde hon tillsammans med en väninna, som hon hade känt sedan barndomen, att dom skulle fira nyår tillsammans. Hennes väninna umgicks stadigt med en man, som också blev inbjuden. Min mamma som ofta var ute på helgerna och dansade, hade träffat en man, som hon bjöd in till nyårsfirandet. Min mammas väninna arbetade på en fotoateljé i Malmö och där hade hon lärt känna en fotograf. Denna fotograf blev även inbjuden, för att föreviga deras firande av att 40-talet som skulle övergå i 50-talet. Dessvärre så dök aldrig min mammas kavaljer upp. De tre vännerna tyckte att då kunde ju fotografen stanna hela kvällen och fira tillsammans med dom. Den fotografen, det var min pappa!
Fotot till vänster: Min mamma tillsammans med sin väninna och hennes manliga vän. Fotot till höger: Mina föräldrar och underst texten som skrevs i min mammas gästbok.
 

Anna-Brita (min mamma) och Dénis (min pappa) fattade tycke för varandra och fortsatte att umgås och förälskelsen blommade.
Dagarna gick, blev till veckor och efter ett antal månader förlovade dom sig.
Sommaren kom och gick... och höstens kom med vindar som blåste kallt och löven gulnade och föll till marken. Men den 10 november 1950 strålade kärlekens värme kring de två trolovade som gick upp för trappan till Sankt Petri kyrkan i Malmö. Där lovade dom varandra, inför prästen, trogen kärlek tills döden dom skiljer åt.
Deras första barn kom till världen 1952, en pojke och han fick namnet Bertil.
Fotot till vänster: Min pappa titta stolt på sin förstfödda som ligger i barnvagnen. Fotot till höger: Min mamma tillsammans med sonen Bertil.
 

1956 kom nästa barn, ännu en liten pojke och hans namn blev Mats.
Fotot till vänster:: En stolt farmor som håller sitt andra barnbarn i famnen. Fotot till höger: Mats.
 

Sommaren 1960 kom tredje barnet och detta var en flicka och den lilla tösen,
det var jag.
Fotot till vänster: Min bror Bertil, min morfar, mormor, min mamma, min bror Mats och jag sittande i vagnen. Fotot till höger: Lilla jag.
 

Båda mina föräldrar som ingick i det äktenskapliga löftet hösten 1950 höll ihop i alla år, i med och motgångar, så som livet oss bjuder. Deras barn växte upp och lämnade föräldrahemmet, en efter en och dom bildade sina familjer och gav dom barnbarn att glädjas åt. Mina föräldrar delade sorg och glädje, skratt och tårar tills hösten 2005, då skildes dom åt, när min pappa lämnade jordelivet.
Det här fotot är det sista som togs på mina föräldrar tillsammans, 2005.
 

Vid ett av alla besök jag har varit hos min mamma, så i våras när jag var på visit och fick syn på den där gamla gästboken och tittade och läste i den tillsammans med min mamma, fick vi många glada skratt. Min mamma tyckte att jag skulle överta boken och jag tog hjärtligt emot denna fina och gamla gästbok. Den ligger alltid framme på ett bord i min bostad och när mina gäster kommer på besök, så får dom skriva sina hälsningar i min mammas gamla gästbok, som nu har blivit en del av mitt hem.

Utgivna Böcker Av Dénis Lindbohm

  • 1969: Mörkret över MalmöBokförlaget Scania
  • 1970: Mörkrets fåraGrafiska Förlaget
  • 1971: Jagets eldSökarens Förlag
  • 1973: Soldat från JordenLindfors Förlag
  • 1975: StjärnpestenBokförlaget Regal
  • 1975: Eden utan AdamBokförlaget Regal
  • 1975: Flygande giftLindqvist Förlag
  • 1978: StjärnvargenGrafiska Förlaget
  • 1978: Domens stjärnorDelta Förlag
  • 1979: Den gyllene randenSFSF Förlag
  • 1979: Alvar Appeltoffs minnesskriftSFSF Förlag
  • 1979: RegressionSFSF Förlag
  • 1979: Nattens lösenBokförlaget Plus
  • 1980: Frostens barnDelta Förlag
  • 1980: BevingarenBokád Bokförlag
  • 1980: Solens vargarJörgen Lindells Förlag
  • 1980: A-ettJörgen Lindells Förlag
  • 1982: Eko över bronPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1982: Edens nyckelDelta Förlag
  • 1983: Eldens barnPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1983: NattsidanPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1983: Domens rötterDelta Förlag
  • 1983: Gaias barnPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1984: Spegel-speletPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1984: Allt har sin tidDelta Förlag
  • 1984: Vägens förra slutPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1984: Glömda gudars vägPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1985: Blå TornetDelta Förlag
  • 1985: Vatten över huvud tagetPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1985: Siaren som soverPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1986: Vägen bortom LövestadPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1986: Domedagens skymningLaissez faire produktion
  • 1986: Evig exilDelta Förlag
  • 1986: Jagets eldPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1987: Droppar av dis och eldPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1987: VärldsförvistDelta Förlag
  • 1987: TrollmaktPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1987: Dockan från FormalhautDelta Förlag
  • 1988: Det kom en orm till EdenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1988: Pentagram-Maktens portalPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1989: Skuggor över ElysionPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1989: Spegelns tredje sidaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1990: Blod på solenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1990: Den magiska gåvanPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1991: Där blott andar vandrarPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1991: StjärnbollenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1992: Ljuset är själens färgPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1992: Den trolska världenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1993: Magins systemPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1993: Vägen som mörkret belystePsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1994: Fången är den fries drömPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1994: Bortom barriärenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1995: Gudarnas lekstugaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1995: Pentagram-maktens portalPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1996: Vi som är svärmenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1996: Möten med makternaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1997: Magins programPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1997: Legenden av stoft och stjärnorPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1998: Genom det inres portPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1998: MagiReplik Bokförlag
  • 1998: Drömmens dimensionPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1999: Makten som skapar och förgörPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 1999: De oföddaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2000: BevingarenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2000: Vid stjärnhjulets randPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2001: Eko över bronPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2001: Vägen genom pentagramPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2002: Makten som botarPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2002: Magins problemPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2003: Väktarna vid världens randPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2003: Vi möttes i BabylonPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2004: Pentagrams andra sidaPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2004: Den inre väktarenPsi-Cirkelns Bokförlag
  • 2005: Världar runt hörnetAleph Bokförlag
  • 2005: Kvatur GlonPsi-Cirkelns Bokförlag
©Dénis Lindbohm

Konstverk Av En Författare

Min pappa, Dénis Lindbohm, var inte bara en ambitiös och produktiv författare. Han var också en exemplarisk och fantastisk konstnär. Därför vill jag med stolthet delge omvärlden en del av hans fantasifulla verk som han efterlämnade sig, som nu jag vårdar respektfullt i mina ägor.
Av Hänsyn och respekt önskar jag att min pappas konsterk inte kopieras.
Tack på för visad vördnat!

Ingen Är Utanför

Inget möte är det första
och inget avsked blir det sista
för vi hör alla samman
och är individuella delar av Världssjälen.
Ingen är utanför.
☆ 1927 07 11  † 2005 10 24

Dotter Min

Ditt liv är ej större än livsrummets mått
men själv dessa mått du bestämmer.
Med dörrarna stängda blir livsrummet smått
och väggarna tränger och klämmer.
Med dörrarna öppna blir väggarna vida
och in i ditt livsrum kan ödet fritt skrida.
Med dörrarna öppna blir sikten ej skymd
och livsrummets väggar blir stjärnornas rymd.


29 april 1979

Bokomslag Till Dénis Lindbohms Böcker

Det här är det första bokomslag jag illustrerade, 1980. Det gjordes i tusch, inte min starka sida precis. Men på den tiden var det mycket kostsamt att göra raster på till exempel blyertsteckningar som skulle gå i tyck till omslag.
 
1982 kom den här boken ut som jag också illustrerade i tusch.
 
Det här bokomslaget gjorde min pappa och jag tillsammans. Även detta i tusch. Ett kul projekt. Jag gjorde kvinnan och min pappa gjorde resten.
 
Året var 1985 som denna illustration skapades, också denna i tusch.
 
 

Äntligen kunde jag skapa mina illustrationer i blyersts, året var 1987.
 
Boken utgiven år 1997 och illustrationen skapades 1996
 
Detta är väl inte det bästa som jag har skapat. Fastän jag själv var missnöjd, använde min pappa ändå teckningen som bokomslag. 1997 kom boken ut.
 
En illustration gjord i blyerts 1997 och boken blev utgiven 1998.
 
Illustrationen skapades 1998, boken utgiven samma år.
 
Bokillustrationen skapad 2001 och boken utgiven 2002.
 
Både bok och illustration kom 2003.
 
År 2004 gjorde jag den sista illustrationen till min pappas böcker. Det var inte bara jag som bidrog med illustrationerna till min pappas böcker. Han själv gjorde ett flertal och likaså Maria Lombide Ezpeleta, även min dotter Frida bidrog med en illustration.
 
(Tack för att du inte kopierar mina konstverk)

Vi Mötas På Nytt

Där himmel möter jord

jag beskådar ett öppet landskap.

Naturen bjuder mig höstens ljuva färger

och lekfulla vindar virvlar runt i mitt hår.

Min vandring leder mig över prasslande vissna löv

och med tårfyllda ögon jag vänder min syn mot skyn.

Jag minns dagen som om den var igår

när tomheten inom mig satte sitt frö

och i mitt bröst ett ekande hålrum föddes.

Det var endast du med din ömma förståelse

som i mitt hjärta hade sin trygga plats.

Dina ord, din skrift jag läser

och min blick möter din i ett fotografi.

En tidig måndagsmorgon du stilla slumrade in

och ensam jag lämnades kvar med sorg och saknad.

I en annan värld bortom universums glittrande skimmer

när tiden är inne där livet möter döden.

Vi mötas på nytt.

 

Dikten tillägnas min kära och djupt saknade pappa Dénis Lindbohm

☆ 1927 07 11  † 2005 10 24

Foto: Fotograf Emil Larsson